Fotografi

När jag var ungefär femton år introducerade min äldsta syster mig för fotografi som konstform. Hon höll intensiva privatlektioner för mig om vinklar, komposition och bildtolkning. Minns en gång när hon satt och redigerade bilder i photoshop. Hon visade mig ett verktyg som kan förvränga en bild till oigenkännlighet. Minns ej namnet på det, men är väl typ nåt sånt som tidningsredaktioner använder när dom halverar kvinnors kroppar. Hursomhelst - jag tyckte det var SÅ coolt. 

Jag lånade systers fotoapparat tills jag fick en egen av Santa Claus. Den första bilden togs med självutlösare. Den föreställde mina bara fötter och smalben framför en betongvägg, bredvid stod mina ballerinaskor och ovanifrån skymtade en bit rosa vollangkjol. ( typ lite: " en sval kvinna som bor i ett 1800-tals hus som har en stor veranda där hon kliver ut varje morgon iklädd ett tunt sidennattlinne och har en ek på tomten som hon och maken sitter under på en rutig filt och mumsar på delikatesserna ur en picknickkorg. )

Fotandet fortsatte - framförallt självporträtten. Tyvärr har jag inte fotograferat på flera år nu, använder mest mobilkameran och tar tråkiga selfies. Men känner att jag vill ta upp det igen. Här är är ett par av mina fotografier. vissa av de blev väldigt beskurna av bloggen, men ni får en känsla i alla fall.  Många svartvita slås jag av nu...

Foto: Ida Gust